Hej jag heter Louise och har en blandis som är 4 år. (schäfer, labrador och rottweiler)

 

 

 

Vi har nog gått allt man kan gå på brukshundklubben allt från Valp- unghund-, fortsättningsgrupp, tävlingsgrupp. Har även varit med i en klubbtävling. (vann på 169,5p)
Har också tränat hund i hemvärnet som försvarsmakts hund.

 

 

Efter att ha tränat med olika fiosofier innan jag kom till vardagskoll så har mitt hundliv tvärvänt. Vi har en helt annan relation idag.

Vad jag låste fast mig i var moment träning. Hon gick som på spår på lydnadsplan men så fort vi kom ut i verkligheten så fungerade inte den träning jag lagt ner så mycket tid och kurspengar på.

 

Så när jag kom i kontakt med vardagskoll, blev det räddningen. Äntligen tog jag över kontrollen och blev ledaren och vår relation blev tajtare och mysigare. Det märks på henne att hon tycker om mig mycket mer samtidigt som respekten för mitt ledarskap har ökat!!!

 

Min dröm om att ha den lydiga hunden har alltid varit där för vem vill inte kunna ha sin hund lös och som kommer när man kallar.

 

 

 

 

  

 

 

Filosofin är ganska enkel egentligen. Om man tänker sig ett trafikljus så är vi människor gula i vår kommunikation med hundarna, dvs otydliga, vilket får till följd att hunden blir osäker, "får jag köra, ska jag bromsa, äsch jag kör".

Om man istället arbetar med det röda ljuset, som betyder stop och det gröna som betyder kör, så blir det mycket enklare för hunden att förstå.

Det röda ljuset ska stå för 5% ramar och regler medans det gröna står för 95% kärlek & motivation.

 

Ramarna sätter man på plats och kärleken bygger man upp. Tyvärr är det många som missuppfattar betydelsen av det röda ljuset och använder det för mycket och på fel sätt och allför oftast missar det gröna ljuset. Kärlek och motivation är det som bygger kontakten & arbetsviljan medans ramarna sätter regler och förstärker kravet.

 

Ser framemot att få se dig och din hund att utvecklas till ett bättre ekipage!